Tankar vid köksbordet

Har bestämt mej för att skjuta upp jobbet ännu en liten stund och istället filosofera lite över livet...

Det är ganska bra just nu, livet.

Det är ljusare, lugnare, gladare.

Hockeysäsongen är slut och Min T:s fritid finns därför till hans och vårt förfogande. Mitt arbetstempo är lugnare och jag ser terminens slut komma närmare. Och framför allt... jag ser nya arbetsuppgifter som förhoppningsvis börjar gälla från i höst. Sitter just nu och filar på en projektansökan som, om den blir beviljad, skulle innebära ett mer fokuserat arbete för mej. Det skulle bli ett större ansvar, visst, men ett enda fokus istället för tusen bollar i luften, slut på helgarbete, färre arbetskvällar och alla fredagkvällar lediga. Dessutom skulle jag få ägna mej till 100% åt den del av mitt arbete som är roligast, mest givande och utvecklande. Och tänka sig.., jag skulle få vara projektledare. Men, men, först ska ansökan bli klar och sen ska den beviljas. Men jag har svårt att låta bli att längta och drömma...

Det är ljusare kvällar nu och jag börjar genast drömma om luncher på innergården och slappa eftermiddagar nere i Slottsskogen. På hyllan i köket hopas bröllopsinbjudningarna och vi ska köpa fina kläder och få vara med på våra vänners lyckligaste dagar. Lång semester ska jag ha. Förutom bröllopen kommer sommaren bjuda på fina konserter (biljetter ligger redan i skåpet och väntar), friluftsliv, tv-tid framför de stora mästerskapen och förhoppningsvis ledig tid att spendera hemma i Göteborg, med havet och staden och vännerna. Å, vad jag önskar att sommaren ska bli solig!

Singstar

Just nu är det Guitar Hero och Singstar. Grymmisch. Jag tror att min syster måste komma hit och spela med mej för vi hade haft så roligt...

Långledigt

Åh, vilka härliga dagar det har varit! Massa ledighet och tid och energi.

I onsdags jobbade jag hemifrån hela dagen och på kvällen var jag och Anne Mari på damfinalen i konståknings-VM. Det var riktigt roligt att få uppleva en ny idrottskultur. Vilken koncentration den var i ishallen medan programmen pågick! Men däremellan visade mer eller mindre galna fans från hela världen sina känslor med ramsor och flaggor och upptåg. Ett tyskt gäng hade med sig en s.k. hockeytuta som ljöd efter det tyska vinnarparets program. Men där gick gränsen, det passade sig minsann inte, tyckte vakten som genast sa till fansen att sluta. Själva konståkningen var också fantastisk att uppleva. Vackert och spännande att se på alla hopp och kast och piruetter och ljudet från skridskoskären gjorde upplevelsen än starkare.

Torsdagen var bara ledig. Var nere på stan och unnade mej en klippning. På kvällen var vi hos Anne Mari och Charlie och spelade Guitar Hero och drack vin. Rackarns trevligt!

På fredagen fick jag äntligen för första gången se min T spela hockey. Jag tog med mej Anne Mari och Charlie till ishallen i Stenungsund och vi hade det riktigt trevligt på läktaren. Lite kallt var det, men då värmde kaffet desto godare. Stämningen på läktaren var god och fansen från de båda lagen retades sådär lagom hjärtligt med varandra. Matchen var egentligen nästan betydelselös, men det tände ändå till ganska bra på isen. 2-2 blev det till slut. Lite kuriosa var att ismaskinen gick sönder före tredje perioden och fick puttas ut av spelarna. Dessutom stannade klockan i slutet av matchen. På kvällen hamnade vi på Klaras för några glas vin. Min T och hans lag däremot, de hade fest i en köksbutik.

Påskafton firade jag och min T genom att äta på Lilla Tavernan och gå på midnattsmässa i Oscar Fredriks kyrka. Efter mässan såg vi en man som vinglade omkring vid en bil och försökte fixa i motorn. Sen satte han sig i bilen och körde iväg. Hoppsan, tänkte vi och ringde 114 14 och berättade att vi sett en misstänkt berusad bilförare. Det var dagens goda gärning.

På söndagen var det konståkning igen. Jag och min T hade lyckats få tag på biljetter till den slutsålda uppvisningsgalan. Vi fick se de fem bäst placerade i varje gren. Vilken uppvisning det blev! Musik och ljus och show och blommor och glitter och Robert Wells. Ojojoj, Göteborg är verkligen en evenemangsstad. Bäst var det när piruettkungen och min favorit sen flera år, Stephane Lambiel, gick förbi mej utanför arenan. Han var typ en halvmeter ifrån mej och hade grå polotröja. Sen gick Göran Johansson förbi också, men det var inte lika kul.

På annandag påsk hade vi bejublad konsert i Västra Frölunda. Det gick väldigt bra, trots att jag var lite rasslig i halsen.

Nu är det vardag igen.

Läsvärt

Fint om Ingrids ma & pa

Christer Christer!

Ho ho

På min promenad hem genom staden idag såg jag Hoa Hoa Dahlgren. Det var riktigt härligt. Han var kortare än jag föreställt mej honom.

Förra veckan såg jag Robert Kronberg på Cafe Condeco. Han säger "r" lite annorlunda.

I samband med detta kan jag inte låta bli att dra ett av mina favoritskämt. Det är lite svårt att lägga upp det bra såhär i skrift så jag går direkt på poängen:
Loa Loa Falkman

Tomhet...

...var vad som fyllde mitt inre igår kväll strax före kl 21. Vad fan var det som hände? Hur gick det till? Varför är livet så orättvist?

Jag låg i en liten hög, krälandes ett par decimeter från tvn. Magen värkte och på kinderna trillade tårarna. Det var ju så nära. Vi hade dom.

Bara en liten stund tidigare hade jag suttit vid datorn och kollat tågtider för att kunna åka till Uppsala över dagen på lördag och njuta av den stora bandyfesten. Men nu... bara tomhet.

Skrivkramp

Jag har tappat lusten att blogga. Men jag vet vad det beror på... Jag begränsade mej själv. Jag tänkte att jag skulle riva av de där reserepotagen så fort som möjligt efter semesterresan och sedan återgå till mitt vanliga bloggande om ditt och datt. Men detta blev en begränsning och följden blev att jag inte skrev alls. Nu vill jag be om ursäkt för detta och meddela att jag kommer skriva på som vanligt och när andan faller på så kommer jag berätta mer om vad som hände i Egypten. Mycket nöje!

Ps. Vad fan har hänt med er andra kära bloggkollegor då, typ Maria, Mattias och Peppe (även Aron)? Vad har ni för ursäkt till att ni inte skriver? Ds.

Märkligt

Just nu spelas Soul Asylum med Runaway Train...

... i P3!!!