Idag tycker jag om...

Enigma - Return to innocence. Den var med på dagens spinningpass. Haha.., den hade ni glömt bort va? Erkänn!

Det var en gång en ljusnande framtid

Vårens första glass

Vid en sjöbod på Donsö





















Picknick i Amsterdam


















Sömn i solen





















Brun om bena precis som de ska va

Långa sommardagar

Nu sänker sig det stora mörkret över oss och vi kan inte låta bli att redan längta efter när vi får ta fram adventspyntet...

Det har varit helg

I fredags gick jag upp svintidigt och var på spinningpass kl 07.15. Sen promenerade jag hem och tog mej ett pass på pilatesbollen som jag fått av min T. Jäklar vad det rev i magmusklerna efteråt! Sen jobbade jag hemma och kollade på OS i ping-pong och väntade in kvällen. Vi hade after work med ett par grabbar, varav en som vanligt ställde till scener och fick bli hemskickad i förtid. Vi andra satt kvar och hade alldeles för trevligt alldeles för länge. När vi åkte taxin hem insåg jag plötsligt att min T har en sida som jag inte tänkt på förut... Han gillar taxichaufförer. Som fan! Senast vi åkte taxi, för några veckor sen, ville han prompt att taxichauffören skulle följa med in till oss och sova på vår soffa. Den här gången tvingade han chauffören att lova att han skulle se ping-pong-semifinalen kl 04.00. Egentligen kanske han inte riktigt gillar taxichaufförerna, han kanske mer gillar att domdera över dom..?

Jag skulle upp riktigt tidigt morgonen efter, så som tur var sov jag riktigt djupt den natten. Fram till kl 04.00... Då skrällde en hårdrockslåt ut ur min T:s sprakiga mobilhögtalare. Jag vaknade med ett ryck och min puls steg till max. Jag blev helt klarvaken. Min T skulle förstås upp och se den där ping-pong-semifinalen han också (liksom taxichauffören). Han klev upp och stängde av alarmet. Men så kom han tillbaka och la sig igen. Jag var klarvaken. Efter fem minuter snoozringde alarmet igen och min T klev upp och slog på TV:n. Hela vår lilla enrumare lystes upp av skenet från TV-apparaten och kommentatorernas röst vrålade ut, ända tills min yrvakne T lyckade sänka volymen. Dödstrött och lagom irriterad vred jag demonstrativt på mej och kröp ner så långt under täcket som jag kunde. Jag tänkte bara på att min väckarklocka också skulle ringa snart, men jag skulle inte få somna om igen, till skillnad från min T. Jag var dödstrött, men ändå klarvaken. Efter bara någon minut stängdes TV:n av och min T kom och kröp ner i sängen igen. "Ska du inte se matchen?" "Nej, jag kan se en repris imorgon..." Mycket snart hördes små snarkningar och snusingar bredvid mej i sängen. Själv var jag helt klarvaken.

Jag lyckade till slut sova nån slags halvkass sömn i någon timme innan min väckarklocka ringde. Ett späckat möhippeprogram väntade. Jag gäspade mej igenom förmiddagen, men sen kvicknade jag till och dagen var fantastiskt rolig. Jag kan avslöja att jag under stora delar av dagen faktiskt hängde med en av Sveriges absolut största världsstjärnor... Hon var helt vanlig och sen ville hon krama mej två gånger innan hon skulle åka. Se där ja!

Under söndagen började min konstiga åkomma krypa fram. Mot kvällen så började jag snuva och snörvla och snufsa. Och framför allt frös jag. På kvällen kunde jag inte somna förrän jag tagit på mej mysbyxor, långärmad tröja och sockor. Med detta låg jag alltså under vårt tjocka täcke. Imorse kände jag mej ok och gick till jobbet, men framåt lunch skickade mina kollegor hem mej eftersom jag kände mej helt varm och kokande i huvudet och började låta lätt förvirrad och inte hittade rätt ord är jag pratade. Feber, antog jag. Men när jag kom hem och stoppade tempen i munnen steg den inte mer än till 35,9!!! Är inte det jättekonstigt? Normalt när jag är frisk så ligger jag ju på höga 36. Är det någon som kan berätta vad jag fått för åkomma..?

Idag tycker jag om...

Portugals nationalsång. Hörde den under prisutdelningen för herrarnas tresteg och påmindes om när fotbolls-EM gick i Portugal och hymnen seglade upp som en av mina absoluta favoriter bland nationalsånger.

Gangsterstaden

Som ni vet sålde jag min lägenhet i somras. Jag ville flytta från området för att det var så förbannat tryggt och tråkigt. Där fanns bara bostadsrätter och prydliga medelklassvennar och perfekta gräsmattor och nyklippta pudlar. Ibland var det action... när grannen gick ut och gick stavgång. På den nivån var det. Så förbannat tryggt och tråkigt. Så jag flyttade därifrån.

Men något måste ha hänt. Idag möts jag av rubriker som "Gangsterstaden", "Man beskjuten med automatvapen" och "Skottlossning i Strömmensberg"

GP skriver: Ännu en skottlossning ägde rum i Göteborg på fredagsmorgonen. Strax före klockan sju blev en man beskjuten på Storhöjdsgatan.

Jag bodde på Storhöjdsgatan...

Vad vet jag egentligen om de som köpte min lägenhet? Är det mitt fel att Strömmensberg som tidigare var så tryggt och tråkigt numera förvandlats till ett gangsterområde? Är det blodspengar jag har på mitt bankkonto..?

Är ditt barn emo?

Bara en helt underbar artikel...

Beyonce is back (och de andra...)

Oh... Hörde precis på P3 Populär (som äntligen är tillbaka efter sommarens alla skräpprogram) att Destinys Child funderar på att spela in nytt material och göra en turné under 2009. Yeah! Det hade ju varit det fetaste. I alla fall om de spelar inom rimligt avstånd från Göteborg...

Är det så här det känns att va lycklig..?

Mycket går min väg just nu...

Karriären går bra - jag har precis börjat mitt drömjobb, ekonomin går bra - en ordentlig löneförhöjning väntar och min T och jag delar på en billig hyra, jag bor numera i Göteborgs vackraste och skönaste område, min T och jag hade en fantastisk semester och lyckades pricka in massa soldagar, jag kan vara hyffsat snygg eftersom jag har råd att köpa fina kläder och bra hårprodukter, vi planerar fantastiska resor det närmaste året, min tandläkare sa i morse att jag inte har ett enda hål - fastän jag inte varit hos tandläkaren på mååånga år.

Så varför lättar inte mina fötter från marken, varför glittrar inte mina ögon, varför har jag inga lyckofjärilar i magen? Varför hör jag samma sång om och om igen i mitt huvud?

Jag borde väl va lycklig utan klagomål.
För här finns ingenting att klaga på.
Är det så här det känns att va lycklig?
Det är inga problem.
Är det så här det känns att va lycklig?
Det är inga problem, det är inga problem

OS

Fäktning och rodd... Samuelsson och Karonen. Herregud vilka rafflande minuter med radiosporten. Jag är helt slut.

Uppdaterat 10:48
Och nu Larsson på cykel också. Hujedamej...

Besiktning

Idag ska jag gå på sån där hälsokontroll som ens arbetsgivare fixat. De ska ta prover och mäta och väga och sånt. Och så ska vi föra ett samtal om mina hälsovanor. Det måste vara det mest olämpliga tillfället på året... De senaste månaderna har jag ätit ute i snitt två gånger om dagen, proppat i mej fett och socker, konsumerat alkohol i stort sett dagligen och inte rört mej ett jota. Önska mej lycka till...

Broder Daniel igen...

När jag såhär i efterhand kollat låtlistan så har allt fallit på plats. Det var alltså under Lemon som jag började gråta och det var under Hold on to your dreams som de stora tunga regntårarna föll från himlen och vi alla sträckte våra händer mot skyn och lät oss välsignas av stundens magi...

Broder Daniel

Så vackert. Så stort. Ett värdigt slut.