Göteborg - Evenemangstaden

4 juli kommer han hit. Mannen som 1985 fick 64312 göteborgare att hoppa sönder sitt Ullevi. Arenan var sedan stängt för konserter ända till 1994. Inför Bossens konserter 2003 gjorde arrangörerna extra förstärkningar av planen.

Nu kommer han äntligen tillbaka. Han och Max Weinberg förstås...

Glögg, violiner, hjärtan och tejp.

Helgen började med en födelsedagsfest hos Jesper som hade intressanta inslag som en helikopter, en våtdräkt och två magiker. Dessutom fanns där en enorm Stiltonost som smakade fantastiskt till pepparkakorna och glöggen. Mötte upp min T på Noon efteråt.

















Min T (vill dölja sin mössfrisyr) och Tomas.


















Johan.


På lördagen sprang jag och min T iväg till domkyrkan för att avnjuta en violinkonsert med Grant, en man som jag känner litegrann via jobbet. Han har jobbat i symfoniorkester i sitt hemland och rest runt på stora Europaturnéer. Nu lever han i Bergsjön och får nästan aldrig möjlighet att spela. Därför var det roligt att han äntligen fick ha en egen lunchkonsert. Han bjöd på Mozart och Beethoven.

















Någonstans i dunklet står en violinist.


Sen strosade jag runt på stan och köpte äntligen inpackning till mitt stackars torra hår. Gick hem och åt och tog det lugnt en stund innan jag gick till O'Learys och kollade på hockeyn med min T. Vi satt länge och trivdes. Jag är stort fan av sportbarer. Där finns massa folk man inte skulle träffa nån annanstans, t.ex de med byxorna väldigt högt uppdragna och skinnväst, det finns sköna soffor som man kan krypa upp i och så är det alltid kort kö till tjejtoan.

Söndagen blev softardag hemma. Min T åkte som vanligt iväg för att spela match tidigt på eftermiddagen. Jag hängde lite framför TV:n. Sen kom jag på att det var ju min Hjärtdag. Årsdagen av min hjärtoperation som brukar firas med tacksamhet över att jag lever och till den store kirurgen Torkels ära. Hjärtdagen ska ju firas med att äta hjärtformad kladdkaka. Nu hade jag inte tagit med hjärtformen till nya lägenheten, men en vanlig rund kladdkaka fick det bli. Den skulle vi äta när min T kom hem från matchen tänkte jag. Sen lagade jag mat som stod färdig när mannen kom hem, förstås.

Såhär gick matchen. Min T gjorde ett mål och en assist. Sen fick han en lårkaka. Sen slog han huvudet i sargen. Sen slutade han spela och blödde ner några handdukar. Vi åt lite snabbt, bytte tejp på näsan och promenerade sen ner till akuten för att kolla hur det var med näsan. Det blödde både på insidan och utsidan av den.





















Glad ändå.






















I väntan på läkaren.

Vi sitter på britsen och väntar.

Svårt att låta bli att leka med öronkikaren medans vi väntar... (men jag var så rädd att läkaren skulle komma så jag tog kort så fort jag bara kunde)


Det var ganska bra med näsan tyckte läkaren. Den var inte bruten och hade inga farliga blödningar på insidan. Hacket på utsidan behövdes inte sys, utan bara tejpas. "Vem har tejpat det här då?" frågade läkaren. "Jo, det var visst jag" sa jag. "Väldigt snyggt! Jobbar du med sånt här?" Sen gick han ut och kallade på sjuksköterskan som skulle komma och tejpa. "Oj, vad snyggt! Vem har tejpat det här?" frågade sköterskan. Jag berättade att det var jag. "Jobbar du inom vården?" "Jag har jobbat inom omsorgen" svarade jag och försökte låta förlägen, fastän jag var hur stolt som helst.

När vi kom hem smakade kladdkakan hur gott som helst. 25 november är numera Hjärt- och näsdagen.

Hit - men inte längre

Har precis åkt till jobbet. Spårvagnschauffören lyssnade på Jimmy Dean med Troll. :-)

Idag tycker jag om...

Trance Dance - You're Gonna Get It. Hästintro och fina körer... "Fly like a bird"

Till Peter:

Det här är vad bävrar och uttrar och järvjävlar håller på med...

Fiffigt värre!

På bussen väg hem från jobbet idag läste jag ut min bok (Jenny av Jonas Gardell). Precis lagom tills jag var framme vid min hållplats tog sista kapitlet slut. "Då får jag planera in en tur till biblioteket" tänkte jag. Men där, precis utanför mitt hus stod den..: Bokbussen! Den bara stod där och väntade på mej. Jag tvekade först. Bokbussen.., kan man verkligen gå in där? Är det inte åldersgräns.., man måste väl vara tant? Jag bestämde mej för att gå hemåt istället och försöka hitta en tid att gå till biblioteket någon gång i veckan. Men så hejdade jag mej, precis utanför Turken på hörnet gjorde jag halt för ett ögonblick. Det här är en sån där chans i livet som man bara ska ta, en chans att prova något helt nytt som är alldeles ofarligt och som förmodligen bara kommer bli trevligt. Jag satte mej över min osäkerhet och travade helt enkelt in på bokbussen. Där var, till min förvåning, fullt av folk. Mammor med barn, unga vuxna och (förstås) tanter. Och hela två bibliotikarier fanns beredda att ge bästa möjliga service. Min bok lämnades tillbaka och efter en titt i hyllorna valde jag en ny bok som jag tror handlar om en korvkiosk. Allt på bara några minuter! Så jädrans fiffigt! Och det bästa av allt är att Bokbussen kommer finnas där för mej varenda tisdag mellan 15.40 och 17.00 i korsningen Kompassgatan/Sjömansgatan. Bokbussen - världens bästa uppfinning!

Bandy bandy

Jag befann mej lite för långt bort och kunde tyvärr inte delta när nya bandyhallen invigdes i Västerås härom veckan. Men som plåster på såren begav jag och min T oss till klassisk bandymark i Surte i lördags för att vara med vid det historiska tillfället när Sveriges tredje bandyhall invigdes.

1311 personer hade samlats för att se Surte ta emot Tjust i en historisk match. Men det hela inleddes förstås med en historisk invigning. Där var ett coverband som stod och frös innan det var dags för talen. "Kära Surtebor! Känner ni historiens vingslag?" Ljudanläggningen var otroligt tafflig med knaster och rundgång. "Låt mej dela ut en blomsterkvast..." Och sen delades kvastar ut till höger och vänster samtidigt som den lilla blågula klacken började få upp värmen innanför västen och jublade högre och högre för varje kvast. De stackars bandyspelarna stod uppradade på isen och försökte förgäves behålla värmen i kroppen.

Så blåste domaren i den historiska visselpipan och matchen var igång. Tjust var först ut med att göra mål och blev därmed historiska. Efter en otroligt seg inledning med stela ben och sanslöst dåligt passningsspel lossnade målskyttet även för Surte och därmed var jakten igång. Svängigt var det. Och tätt. Efter en välbehövlig paus med glöggförsäljning i den lilla cafébaracken infann sig tempramentet på isen. Utvisningarna haglade. Några riktiga utvisningsbås hade man inte hunnit bygga, men som tur var hade någon eldsjäl tagit med sin gamla soffgrupp i brun plysch. Hemmalaget fick tresitssoffan och det var nog tur för den var fullsatt långa stunder av halvleken. Under de självande slutminuterna stod det 7-7, men Surte lyckades, som hämtat ur ett dåligt filmmanus, skjuta in bollen en sista gång och kunde avgå med segern som sanna hjältar. En sagolik avslutning på en historisk dag...















Blomsterkvastutdelning
















Ett historiskt ögonblick då lagen skrinnar in på isen.
















Laget tackar sina fans för det fantastiska stödet.

Idag tycker jag om...

José Gonzales - Teardrop. Fin som fan! Jag blir glad när han gör covers av gamla favvolåtar.

Nyårsrepris

Nu börjar mina och min T:s funderingar kring det kommande nyårsfirandet ta fart. Förra året var mitt firande oerhört urbant med mingelparty och gayklubb. Är det möjligtvis dags för ett lantligt firande i naturskön och anrik Bergslagsmiljö..?

Det spånas i alla fall kring en middag. Stockholm har varit på tal. Men på Solgården finns redan alla köksredskap och förmodligen mängder av fetaost, dessutom stolar och sängar till alla. GubbrocksPeppe är på förslag som DJ (om inte Isse kan komma, kanske lite väl sent att lyckas boka honom) och Cotton Eye Joe är första önskelåten som kommit in.

Hur ska du fira ditt nyår?

Konferens i Botkyrka 7-8 november

Kvällsbön i moskén i Fittja.

















Vi fick chansen att vara med vilket var en fantastisk upplevelse.

















Jag rekommenderar verkligen ett besök i moskén. Makalöst vackert rum!





















Dogge Doggelito deltar i morgonbönen i Botkyrka kyrka. Det var bara att inse.., två bänkrader framför mej satt ett stycke svensk musikhistoria. Stort!

Familjebilder från Stockholm 6 november

Grymme brorssonen!

















Dreglig och fin!





















Johan styr upp en härlig kikärtsgryta.





















Niklas hjälper till litegrann.

















Maria, Nisse och så den lite mindre.





















Båda är randiga.

Tack Mirre för tipset!

Idag tycker jag om...

Coldplay - Fix you. Zlatan i ett guldregn och en av världens bästa låtar, en sån som man inte kan låta bli att gråta när man hör... Riktigt jävla bra!

Zlatan!

Ja, herrejävlar vilken entertainer! Jag log nog till och med bredare än Zlatan själv...

Uppdaterat 21:53
Han tackar alla svenska kidsen därute... Det är stort!

Alla möjligheter!

Gå in på Blocket och kolla på kategori Övrigt. Det var roligt vill jag lova.

Folk vill t.ex sälja får (slaktat och grovstyckat), myntautomat, tandborstar, bullar och kakor, rullstol, urinstickor, foton på atomer (som säljaren själv fotograferat), korsord, helt ny rullator i kartong (är det verkligen ett lämpligt material för en rullator, min anm.), ficklampa, järnrör, reflexer för rullatorer, julmust, 3 fotbollsplaner plastgräs, skyddsväst (i gott skick, har använts främst helger), ensilage, laboratorievåg, manikyrset för vänsterhänta, kryckor i bra skick, lammkött (hel- eller halvkropp), ärtor och majs, kravallstaket, annorlunda konst, järnvägsräls, spåkula, hårdhetstest, permobil (fordon för rörelsehindrade), stödstrumpor, bananer, annorlunda gravkrans, telefonstolpar, tandläkarstol, hörapparat...

Det finns alla möjligheter!!!

Någon hade också råkat köpa för mycket...

10000 kg prima King Edward klass 1 bortskänkes pga platsbrist. Perfekta till matlagning, kan ordna säckning i behändiga 10 och 25 kg säckar. Först till kvarn gör ett klipp. Svarar endast på telefon. 0706-342671Mvh Carl

Frågan är bara vad man helst skulle vilja köpa..?

Idag tycker jag om...

Pandora - One of Us. Fantastisk version av en fantastisk låt.

Lite missade bilder från förra helgen

Afterwork på Inferno. Mattis och Min T.

















Mej.





















Charlotte.

















Jag har äntligen fått in min tapastallrik.





















Höstpromenad i Slottskogen.





















Mer promenad.

















Fåglarna.





















Fint väder.





















Dom tittar på en älg.

















Älgen.

















Vår favvobrunch på Bitter.

















Skön lördagseftermiddag med fotboll och öl.

Yeah yeah yeah yeah yeah yeah!!! Hurra som fan!

http://www.aftonbladet.se/nojesliv/tv/article1217075.ab

Olägligt

Åh nej... Igår nös jag mer än jag gjort på länge och i morse var jag helt däckad av min olägliga förkylning. Det var inget annat att göra än att sms:a till chefen och sen bädda ner mej igen med dubbla täcken. Idag skulle ju jag och Andreas prata grymt viktiga saker på personalmötet och jag var jättepeppad. Dessutom kommer jag sätta mej på tåget om ett par timmar och åka till Stockholm. Jag vill verkligen orka hela konferensen och jag vill absolut kunna träffa mina syskon ikväll. Men det känns lite bättre nu och jag ska sova hela tågresan också. Snart är jag frisk. Snart, snart, snart..!

Stek!

http://www.expressen.se/nyheter/1.911667/hur-mycket-brat-ar-du?viewstyle=teaser

Jag fattar..!

Jag är så glad att jag har fattat vissa saker... Det är så många som går omkring hela livet i en förkrympt värld med förutbestämda roller och repliker utan att förstå att man får göra som man vill. Man får till exempel behandla sina medmänniskor med respekt.

Hur fan kan så många män kalla sina tjejer för chefen eller regeringen? Hur fan kan tjejer lägga huvudet på sned och säga "är det inte bättre att jag gör det där" när deras pojkvänner försöker trä ett påslakan på det tafatta sätt som förväntas av dem? Hur fan kan folk hela tiden säga saker som går ut på att det skönaste och härligaste är att få spendera tid utan sina partners, typ "ja, då slipper jag ju dej i alla fall"? Och sen ska alla runt omkring skrocka.

Jag är så lycklig att jag fattat vilken befrielse det blir om man försöker träna bort allt det där skitsnacket. Och jag behöver inte skrocka med efter att någon fällt en sådan respektlös kommentar, bara för att alla andra skrockar. Jag tror faktiskt att mitt liv blir rikare om jag låter bli. Men jag blir trött och lessen av att ständigt höra det här pratet runt omkring mej. Och jag har så svårt att förstå varför så många väljer att prata totalt respektlöst om de människor som de har valt att leva med och kanske till och med påstår sig älska.

Men jag får göra som jag vill. Jag får strunta i förväntningar och förutbestämda roller. Jag får prata om min parter utifrån vem han är, jag får vara stolt över honom och jag får vara glad över det liv som vi skapar tillsammans, på våra egna villkor. Och jag får vara glad över att jag fattat det.

Jag är grym!

Jag gjorde det!!! Jag klev verkligen upp och tog mej till spinningpasset kl 07.15 i morse, fastän jag jobbar hemma idag och hade kunnat ta värsta sovmorgonen. Det var lite segt i benen och verkligen inte mitt mest effektiva träningpass. Men jag kände mej ändå helt fantastiskt duktig. Och sedan gick jag äntligen till vårdcentralen för att få kortison till mina stackars höstnariga händer. Efter det tog jag en spontan tur till biblioteket, tyvärr utan att hitta något som direkt lockade läslustan. Som grädde på moset gick jag och köpte den fina lampan från Smålandsdesign som vi spanat på så länge och som nu tronar i köksfönstret. Nu är det dags att jobba lite. Snart kommer Mattis och Charlotte på höstlovsvisit.




















Så här ser fina lampan ut med svart skinn på foten och vackert veckad skärm.