Livet pa en gambiansk pinne

Det har tagit ett tag innan jag har gett er lite semesterhalsningar har pa bloggen (visst ar det exotiskt att skriva utan prickar pa bokstaverna..?!) Jag har ju inte direkt haft fullt upp, utan snarare inte haft sa mycket att rapportera, forutom alla iakttagelser fran solstolen. Turister ar ju ratt sa roliga att betrakta. Igar kom det ganska manga nya gaster till hotellet och de ar ju helt dumma i huvudet. Man ser direkt om det ar en nykomling pa hur de ror sig bland solstolarna, hur de koar vid frukostbuffen och hur de pratar med personalen. Vara nya grannar (vi hade en asskon ensamresande 50-arig hollandare fram tills igar) hade till och med gjort tabben att oppna alla gardiner till sitt rum. De kommer ha det gassande varmt inatt.


















Sahar i efterhand forstar jag hur trott och stressad jag varit. De fyra forsta dagarna har jag overhuvudtaget inte langtat efter nagra nya intryck alls. Jag har bara velat ligga ner i solen och rensa mitt huvud. Som tur ar har min T, som latt blir rastlos inte klagat utan ocksa tyckt att det varit skont att slappa. Vi har varit helt makalost trotta ocksa. Nar klockan ar nio pa kvallarna sa ar vi helt utslagna och drar oss helst tillbaka. Filmerna som vi har pa datorn hgar det inte funnits en chans att se klart innan ogonen slar igen.

Men igar var vi redo for lite aventyr. Vi akte till Abuko National Park dar man kunde vandra och se lite vilda djur och den vackra gambianska naturen. Dar tog de ocksa hand om djur som konfiskerats fran personer som illegalt haft de som husdjur. Efter rehabilitering, som de kallade processen vilken innebar att djuren levde i burar upp till ett ar, skulle djuren slappas fria. Dar fanns bade babianer, pelikaner, en jatteskoldpadda, antiloper och hyenor. Tidigare fanns aven ett lejon, men det rymde och fick skjutas. Sjalva parken var valdigt vacker och det var skont att vandra nagra timmar. I borjan var jag ganska nervos da vi passerade krokodiler och nargangna apor och jag gillar ju inte djur sarskilt mycket. Men efter ett tag kunde jag slappna av och njuta av termitstackar, odlor, mango- och cashewnottrad.
































Efter detta tog var taxichauffor till ett ljuvligt stalle for lunch. Lamin Lodge var en restaurang i tre vaningar byggd av stockar och bjalkar pa vattnet. Det kandes precis som de enkla tradkojor man byggde i Klockarboskogen som liten. Skillnaden var att har hade man milsvid utsikt over Gambiafloden och landsbygden runt omkring. Nar vi kom var det helt folktomt och vi tog plats hogst upp pa tredje vaningen. Nagra killar satt och spelade skon musik pa bryggorna nedanfor och pa floden gled nagra piroger (kanotliknande batar) ljudlost fram. Det var helt ljuvligt. Sa rofyllt och harligt. En nargangen apa ville forstas knycka var mat, men av personalen tilldelades vi en vattenpistol att forsvara maten med.

















Sista anhalt for dagen blev Katshakilly Crocodile Park. Dit akte vi for att se, umgas med och klappa krokodiler. Dar var fullt av livs levande krokodiler som man strovade omkring bland. Vi forsakrades om att de fatt massor av fisk pa morgonen, sa att de formodligen inte var sugna pa att ata oss. Krokodilerna var stenharda ovanpa, men om man kande ner pa benen och in mot magen sa var de mjuka och svala. En valdigt overklig upplevelse maste jag saga. Min T funderade pa om de drogat krokodilerna for turisternas skull... Vem vet..?

























Idag har vi slappat i vara solstolar igen. Hotellet ar mysigt och rummen ligger utspridda i en lummig och vacker tradgard full av apor och massa vackra faglar, plus de grymt fula gamarna som cirkulerar ovanfor polen pa formiddagarna innan de blivit matade. For lata dagar ar hotellet perfekt. Men imorgon blir det aventyr igen...

(Tyvarr har vi ingen sladd med kameran, sa bilderna far komma i efterhand.)